Folkrace är inte bara en sport dock, det beskrivs som deltagare i tävlingarna som en livsstil, något som man har i blodet. Du lever och arbetar konstant för själva racingen, du känner alla som är med på tävlingarna, du sover, äter och umgås med likasinnade. Unga som gamla, tjejer som killar.
Folkrace är stort i Sverige. I alla fall i vissa delar. Som i Dalarna och Småland. Men även i särskilda delar av Skåne. I Sydsvenskan beskrivs det som en folkfest bland bucklig plåt och motorer. Det är dessutom allt fler tjejer som har gett sig på denna prestigelösa och glädjefyllda bilsport på senare år. Stämningen beskrivs vidare som hjärtlig och gemytlig och man lånar verktyg från varandra, servicebilarna är öppna och det finns en tillit till varandra. En charm på något sätt. Och en stor passion. Även i NWT kan man läsa mer om detta.
Så här funkar det
Hur funkar då reglerna kring folkrace? I Jnytt beskrivs detta mer ingående:
- Vem som helst kan vara med och köra i samma tävling. Man kan vara i vilken ålder som helst så länge man har licens för det. Dock är de indelade i två olika grupper, junior och senior.
- Banorna är enkla slingor som är packad med jord och grus i botten. Det skiljer sig mellan de olika banornas svårighetsgrad.
- I de flesta bilarna finns ingen hastighetsmätare så man vet inte hur snabbt man är uppe i när man kör.
- Alla bilar på de första sex platserna från heaten går till A-finalen och 7- 12 går till B-finalen när alla heat är avslutade. Efter A-finalen är avslutad sker ett lotteri med bilarna.
- Man får lägga anbud på vilken bil som helst, ett anbud kostar 200 kronor. Sedan sker lotteriet då det dras upp ett namn på en av de som lagt anbud på bilen.
- Den som står på lappen får köpa bilen för 6500 kronor, utöver de pengar man lagt på anbudet.
Mekar du mycket med bilen? Är du ute mycket på race och tävlingar? Då kan det vara bra med en portabel verkstad. Som en container från exempelvis http://www.containertjanst.se/.
Det fina med folkrace är att i princip alla kan vara med och köra, givetvis kanske en inte kan vara helt okunnig om bilar men man kan ju lära sig. Nivån i sporten är dessutom ganska jämna och skaderisken inte så stor som man tror.
